Fortsätt till huvudinnehåll

Vår vän är död!

Våran sketunge, nära vän och familjemedlem har lämnat oss!
Varför, ekar i huvudet.
33 år gammal va du absolut inte redo att lämna oss, och vi är definitivt inte redo att låta dig gå.

Jag och min dotter har delat liv med dej under många år nu, och vi har försökt stå vid din sida under alla dina oroligheter såsom behandlingshem och sk. vänner som utsatt dej för skit.

Vi har aldrig riktigt lämnat varandra, du, min dotter och jag.
Du va så stolt över dina lärdomar som du ville delge oss.
Du kom hem och lagade mat till oss. Något du hade lärt dej på behandlingshemmet.

Du har aldrig slutat att kalla mej för svärmor, och det kändes i hjärtat. Jag fortsatte att kalla dej för My son in law, trots att det varit slut sedan länge mellan dej och min dotter.
Du kallade mej även för mamma då och då.

Jag har skällt, lagt mej i och ifrågasatt. Något du faktiskt verkade tycka om.

Men nu har du lämnat oss för gott och jag fattar inte varför.

Bilderna nedan har ingen datumföljd











Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Snabba tag

Det kom en massa folk till Grannen på flyttdagen. Tror det va dom gooa mackornas förtjänst... Att tömma lägenheten tog nog bara lite drygt 1 timme. Gött med många händer. Nya lägenheten då...? Jo fantastisk. Utsikt över halva Kungälv, ända till Kungälvs fästning

Kvar i häktet

Hon har överklagat. För att kvarbli i häktet. Gissar att det har med Roger att göra för han har oxo överklagat så nu sitter dom där tillsammans. Ja, dom får ha kontakt. En dag på häktet enligt Kriminalvården. Eftersom att hon fått sin dom så sitter hon utan restriktioner. Hon har tidigare fått tofsar inskickade efter önskemål och nu önskar hon ett hårband. Kraven är inte så stora när hon sitter inlåst.

Blixtrar och dunder

Och magiska under... Ja den låten poppade upp i huvudet på mej igår kväll när alla vädergudarna tydligen hade nått att bevisa. Regn, hagel, åska och blixt. Det blåste en hel del oxo. Strömmen blinkade ett par gånger så jag trodde den skulle sticka helt en stund men den bestämde sej för att stanna och hålla mej sällskap i ovädret. Jag trivs i åskoväder. Trots att jag känner en stor respekt för vädergudarna så tycker jag att det e himla mysigt att titta upp på himlen och se det vackra skådespelet som då utspelar sej. Nu har jag klarat av 2 dagar här i min ensamhet. TP trodde sej veta ikväll när dom kommer bli klara på jobbet, torsdag eller fredag. Eller kanske t.o.m på lördag.

Print